Perfektionism: Ironiskt nog kan en önskan att göra allting perfekt leda till att man undviker uppgifter på grund av rädsla för att inte kunna leva upp till egna eller andras förväntningar.
Rädsla för misslyckande: Liksom perfektionism kan rädslan för att misslyckas få människor att skjuta upp arbete för att undvika potentiell kritik eller negativ självbedömning.
Beslutsångest: När man står inför flera val eller svåra beslut kan ångesten över att fatta fel beslut leda till att man skjuter upp beslutet.
Omedelbar belöning: Människor har en tendens att prioritera omedelbara belöningar över långsiktiga vinster, ett fenomen som kallas för "delay discounting". Prokrastinering kan uppstå när kortsiktiga nöjen är mer tilltalande än att börja på en mindre lockande uppgift.
Impulskontroll: Forskning visar att prokrastinering kan vara kopplad till problem med självkontroll, som är en funktion av hjärnans prefrontala cortex. Denna region är ansvarig för exekutiva funktioner som planering, beslutsfattande och inhibering av impulser.
Negativa känslor: Uppgifter som framkallar negativa känslor tenderar att bli uppskjutna. Människor prokrastinerar för att undvika dessa obehagliga känslor, en form av känslomässig reglering.
Stress och utbrändhet: Höga stressnivåer eller känslor av utbrändhet kan göra att människor skjuter upp arbetsuppgifter för att undvika ytterligare belastning.